Etikettarkiv: yttrandefrihet

Censur av internet på Island?

Den isländske inrikesministern Ögmundur Jónasson har lagt fram ett lagförslag där han vill att Island ska bli den första demokratin i västvärlden som förbjuder porr på internet. Han önskar se ett filter liknande de som används i diktaturer och auktoritära stater såsom Kina och Iran. Det kan dessutom bli förbjudet att använda ett kreditkort utfärdat på Island för att betala för pay-per-view-porr om Ögmundur Jónasson får som han vill. Det isländska förslaget saknar motstycke i västvärlden i modern tid där man normalt sett starkt motsatt sig statlig censur av internet.

Läs mer:
Storbritannien kan bli näst ut att förbjuda porr på nätet? (SvD.se)

YouTube blockeras i muslimska länder

Vita Huset har bett Google, som numera äger YouTube, att ta bort trailern för den uppmärksammade filmen om Muhammed som utlöst våldsamma protester i många länder. Google har hittills sagt nej till den amerikanska regeringens vädjan och hävdar att de vill värna om upphovsrätten. Bolaget har dock valt att trots detta blockera videoklippet i Libyen och Egypten. Pakistans premiärminister Raja Pervez Ashraf har nu också i protest mot Googles vägran beordrat en omedelbar blockering av hela YouTube i landet.

Julian Assange får asyl i Ecuador

WikiLeaks-grundaren Julian Assange har blivit beviljad asyl i Ecuador. Han befinner sig för tillfället på landets ambassad i London vilken dygnet runt bevakas av brittisk polis som väntas gripa Assange så snart han lämnar byggnaden. Assange är sedan tidigare häktad i sin frånvaro i Sverige, misstänkt för sexualbrott, och har begärts utlämnad från Storbritannien. Han hävdar själv att han är oskyldig och att det hela handlar om ett politiskt spel med syftet att få honom utlämnad till USA. Den svenska åklagarmyndigheten har på sin hemsida publicerat en förklaring om varför förhör inte kan hållas på brittisk mark:

I ärenden där en misstänkt person befinner sig utomlands måste åklagaren överväga vilka förundersökningsåtgärder som är möjliga enligt svensk rätt och internationella instrument. Vidare måste åklagaren överväga vad som krävs i det enskilda fallet för att utredningen ska kunna genomföras på ett rättssäkert och effektivt sätt utan att kvaliteten åsidosätts. Åklagaren måste också överväga hur en eventuell rättegång ska kunna genomföras, om utredningen leder till att åklagaren väcker åtal, och hur ett eventuellt straff ska kunna verkställas.

I detta ärende utmynnade åklagarens överväganden i att Julian Assange begärdes häktad för de brott han var misstänkt för. Med stöd av domstolens häktningsbeslut utfärdade åklagaren en europeisk arresteringsorder.

Åklagarens bedömning är att Julian Assange av utredningsskäl behöver vara tillgänglig i Sverige under förundersökningen. Det som kan nämnas, utan att gå in på utredningsarbetet i detalj, är att det finns behov av att vid förhör med Julian Assange kunna presentera och höra honom om den bevisning som kommit fram i utredningen samt att i den fortsatta utredningen vid behov kunna genomföra kompletterande förhör med Julian Assange och andra inblandade personer.

Enligt svensk lagstiftning krävs att den åtalade är personligen närvarande vid rättegången när det gäller den här typen av brott. Om förundersökningen leder fram till att bevisningen bedöms räcka för åtal mot Julian Assange krävs hans personliga närvaro i Sverige för att en rättegång ska kunna genomföras och för att ett eventuellt straff ska kunna verkställas. Domstolens häktningsbeslut innebär att Julian Assange är häktad för att säkerställa detta.

Julian Assange kräver också att uppgiftslämnaren Bradley Manning släpps. Manning sitter sedan sommaren 2010 inspärrad i USA. De amerikanska myndigheternas behandling av honom har kritiserats från flera håll. FN:s speciella tortyrrapportör Juan E. Mendez kallade i en rapport Mannings förhållanden för ”grymma, inhumana och förnedrande” och Amnesty bad i januari 2011 den brittiska regeringen att ingripa eftersom Mannings mor var från Wales. I april samma år skrev 295 akademiker, de flesta av dessa juridiskt utbildade amerikaner, under ett brev som argumenterade för att behandlingen av Bradley Manning stred mot den amerikanska konstitutionen.

Bland det material som Manning lämnade till WikiLeaks fanns en video som visade en helikopterattack i Bagdad sommaren 2007 där amerikansk militär sårade barn samt sköt ihjäl flera obeväpnade män, däribland två reportrar från nyhetsbyrån Reuters.

Ryska Wikipedia stängs i protest mot ny lag

Den ryska versionen av det interaktiva uppslagsverket Wikipedia stängdes idag ner i protest mot en ny lag i Ryssland som innebär att myndigheterna kan stänga ner webbplatser som innehåller ”förbjuden information”. Lagen är enligt officiella källor riktad mot barnpornografi men Wikipedia och andra kritiker menar att den luddiga formuleringen gör att den kan användas för att censurera kritiska röster i landet.

Wikipedia gjorde sin ryska startsida helt vit och presenterade en text på ryska som i svensk översättning lyder som följer:

Tänk dig en värld utan fri kunskap

Statsduman kommer att hålla en andra förhandling att ändra ”lagen om information”, vilket kan leda till skapandet av utomrättslig censur av Internet i Ryssland, bland annat reducerad tillgång till Wikipedia på ryska.

Idag protesterar Wikipedia mot censur vilket hotar den fria kunskapen som är öppen för hela mänskligheten. Vi ber alla att ni stödjer oss i kampen mot denna proposition.

Binero välkomnar Greenpeace

I slutet av maj rapporterade vi om att det ledande svenska webbhotellet Loopia valt att stänga ner Greenpeaces parodisajt Nestespoil.com efter att ha fått en stämningsansökning från det delvis statligt ägda finska bolaget Neste Oil. Det mer liberalt inställda webbhotellet Binero valde då att bjuda in Greenpeace och nu har de återlanserat webbplatsen på Nestespoilreturns.com.

Binero anser att lagen är ett hot mot yttrandefriheten:

Vi på Binero anser att våra kunder måste ha rätt att bli bedömda av rättslig instans, vi kan inte ta ansvar för att avgöra om en hemsida är laglig eller ej. Idag kan vi bli krävda på skadestånd om vi inte stänger ner allt vi blir tillfrågade om – vi kan till och med bli krävda på rättegångskostnader även om vi stänger ner en sajt direkt, säger Bineros VD och grundare Anders Aleborg.

Har du synpunkter på Neste Oils agerande kan du lämna dem här hos Greenpeace.

Läs hela Bineros pressmeddelande

Läs mer: IDG, IDG

Wikileaks-grundaren utlämnas till Sverige

Efter flera turer inom Storbritanniens rättsväsende så fattades nu på förmiddagen beslut i Supreme Court (den brittiska motsvarigheten till Högsta Domstolen) om att Wikileaks grundare Julian Assange ska utlämnas till Sverige. Assange är sedan tidigare häktad i sin frånvaro i Sverige misstänkt för våldtäkt. Nätaktivister har emellertid hävdat att det hela bara handlar om en möjlighet att få honom utlämnad till USA, något Assange uttryckt stark oro för och som enligt honom själv varit huvudorsaken till att han hela tiden motsatt sig ett utlämnande till Sverige som han anser går amerikanska statens ärenden.

Julian Assange har tidigare talat om att ta ärendet vidare till Europadomstolen för mänskliga rättigheter men huruvida detta är aktuellt är högst tveksamt.

Två av sju domare i Supreme Court motsatte sig det svenska utlämningskravet.

Loopia stänger ner Greenpeace-sida

Det ledande svenska webbhotellet Loopia har valt att stänga ner en av Greenpeaces sajter efter att organisationen stämts för upphovsrättsbrott utav det till hälften statliga finska oljebolaget Neste Oil.

Anledningen är att Greenpeace lanserat sajten Nestespoil som till upplägget är mycket lik Neste Oils egen där de berättar om de verkliga effekterna av övergången till palmoljediesel vilket leder till skogsskövling. Det handlar emellertid om en parodi vilket per automatik förutsätter en likhet med originalet.

Loopia har valt att stänga ner sajten innan ärendet ens har behandlats i tingsrätten, något som många reagerat starkt på och som nu även uppmärksammats utav Sveriges Radio. Flera andra i it-branschen, däribland representanter från andra svenska webbhotell, har emellertid uttalat sig starkt kritiskt på det populära forumet Webmaster Network.

”Loopia är ett oseriöst företag som viker sig utan lagstöd för minsta lilla saker.

Innan det finns ett domslut på det målet bör man inte göra något alls, även den juridiska biten är nog rätt oklart.”, säger ägaren till det mindre webbhotellet PatrikWeb.

DN väljer att framför nyheten betydligt mer diplomatiskt utan att nämna webbhotellet vid namn.

Det finns emellertid ytterligare en aspekt att ta hänsyn till i det här fallet. Emil Isberg skriver i sin blogg att Loopia inte haft något val. De otydliga formuleringarna i IPRED-lagen, som är till för att skydda artister, författare och andras verk, gör att dessa kan användas för att i det här fallet tysta en politisk kampanj. I praktiken jagar man mellanhänder, menar Emil Isberg.

Lyssna: ”Frågan om att blockera sajter är kontroversiell”

Pakistan blockerar Twitter

Pakistanska myndigheter har blockerat tillgången till den sociala nätverkstjänsten Twitter på grund av tweets som de hävdar förolämpar islam och profeten Muhammed. Mohammed Yaseen, ordförande för den pakistanska telekommunikationsmyndigheten, berättade för nyhetsbyrån AP att de fört samtal med Twitter fram till igår kväll men eftersom Twitter vägrade ta bort materialet så kände de sig tvungna att blockera tjänsten helt.

Pakistan gjorde samma sak med Facebook år 2010 på grund av en tävling där bilder på profeten Muhammed förekom. Denna blockering varade två veckor innan Facebook gick med på att själva blockera tillgången till Facebook-sidan i Pakistan.

Pakistan är näst efter Indonesien det land i världen med flest muslimska invånare.

Iran förbjuder utländsk e-post

Den iranska regimen har infört ny reglering som förhindrar banker, försäkringsbolag och telefonoperatörer att handha kunder som skickar e-post från utländska e-postadresser. I praktiken medför detta att kommunikation genom exempelvis Gmail, Hotmail eller andra amerikanska e-posttjänster förbjuds. Detta är ett av flera steg i utvecklandet av ett eget nationellt internet.

Privatpersoner måste numera använda e-postadresser som slutar med iran.ir, post.ir eller chmail.ir medan myndigheterna endast får använda .ir eller gov.ir. Universitet måste använda .ir eller ac.ir. Den iranska regeringen hävdar att dessa åtgärder vidtas för att skydda konfidentiell information och man pekar därmed finger mot utländska e-posttjänster som möjliga säkerhetsrisker. Genom att begränsa kommunikationen till landets gränser så blir det också lättare att övervaka e-post som skickas av iranska medborgare.